Ekholmen/Qvinneby ägor – Landeryds Hembygdsförening

Ekhlmen och Qvinneby ägor med Hjulsbro och Möjetorp

Ekholmen var kring sekelskiftet 1900 en av Landeryds största gårdar. Gården Ekholmens historia börjar egentligen med Qvinneby. Den ursprungliga byn hette nämligen Qvinneby och bestod av okänt antal gårdar. Namnet ”Qwinneby” omnämns redan år 1412. År 1647 ägdes de flesta hemmanen i Qvinneby av Magnus Drake som upprättade ett frälsesäteri med namnet Ekholmen. (Frälsesäteri innebär att det är en adelssläkts stamgods eller huvudgård och det var befriat från skatt). Namnet Ekholmen tillkom således nämnda år. Byns gårdar blev sannolikt sammanslagna omkring denna tid och bestod därefter endast av en stor gård vid namn Ekholmen ”med Qvinneby”. 1772 uppfördes en ny huvudbyggnad på Ekholmen samt två flyglar. Under 1800-talet tillkom också en stor ladugård i sten. (Lat, Long) 58.38312, 15.68729)

Gårdens ägor år 1901 var 421,99 hektar och sträckte sig från Möjetorp i söder och in i grannsocknen S:t Lars, till nuvarande Johannelunds centrum. Från Stångån i öst och angränsande mot Blästad och Åleryd i väst. Således ingick Hjulsbro, Möjetorp, Spångerum och del av Åleryd i ägorna. År 1901 köptes ägorna av Föreningen Egna Hem Motala som styckade upp ägorna till mindre egnahemslotter där folk fick köpa och bygga sig mindre gårdar. Totalt 72 jordbruksegnahem, 31 villaegnahem och en fastighet med kvarn (Hjulsbro gård). Huvudgården styckades av med en större areal.

1961 flyttade sista ägarfamiljen från Ekholmen gård som köptes av Linköpings kommun. 1964 brändes ladugården ned av brandkåren och alla övriga byggnader revs. Nya hyreshus byggdes på ägorna och idag vittnar endast några stenrader om var de gamla magasinen låg, i övrigt är allt utsuddat ur terrängen. Endast genom alla ekbevuxna holmar kan man orientera sig med gamla kartor i detta område.

1967 påbörjades byggnationen av hyreshusen längs Järdalavägen, 1972 stod Ekholmen centrum färdigt.

Historiskt sett så är dagens områdesnamn Ekholmen och Kvinneby felplacerade. Området som benämns som Kvinneby var platsen för Ekholmen gård och ägor, medan Ekholmen centrum med hyreshus är byggda på forna Kvinnebys ägor.

Ekholmen har en väldigt rörig torphistoria, stugor utan namn, stugor med namn fast med okänd placering. Därför är bedömningen ”sannolikt” grundläggande för många torp.

Qwinneby, Qvinneby, Kvinneby gård som låg söder om nuvarande Ekholmen centrum. Antecknas 1705 som skattehemman tillhörande Ekholmen. Gården blev sannolikt under senare delen av 1700-talet degraderad till bostad för gårdsfolk vid Ekholmen. De sista boende flyttade ut omkring 1802. Byggnaden finns kvar på en karta 1819, men revs okänt år därefter. På samma plats byggdes 1903 ett nytt egnahem som fick namnet Kvinneby. Denna egnahemsgård revs i slutet av 1960-talet för att ge plats för hyreshus. Boningshuset låg vid nuvarande Ekholmsvägen 3A.

Julsbro, Liursbro, Djursbro, Hjulsbro. Hjulsbro gård tillhörde Qvinneby ägor från år 1627. Gården var på den tiden ett så kallat prebendehemman, vilket innebar att gårdens avkastning avlönade en professor eller lektor sannolikt i Linköping. Till Hjulsbro hörde en kvarn i forsen. Gården styckades 1901 som egnahem med kvarn. Hjulsbro gård och kvarn revs hösten 1906 då fastigheten köpts av några herrar som uppförde och startade en spikfabrik på tomten. Det gamla boningshuset låg vid nuvarande adressen Tråddragarevägen 11-13 och kvarnen låg nedströms nuvarande stenvalvsbron.

Möjetorp, Möjetorp gård nämns redan 1382. Gården tillhörde först Ullstämma men kom på 1800-talet att införlivas med Ekholmen. År 1901 avstyckades Möjetorp som egnahem. Den gamla boningshuset med två våningar revs och ersattes 1903 med ett nytt egnahem. Egnahemmet finns kvar än idag, dock utbyggt, på Ringholmsvägen 45.

Placering Ekholmens gård på Kvinnebysidan vid Ekbackens äldreboende/sjukhem.

Kvinneby, Sjövalla. ( källa God 0 Gårdar 1939). Postadr.: Hjulsbro. Areal: Total 5,82 har, därav 4 åker, resten skogs- o.hagmark. Tax.-v. 9.000. Jordart: Lermylla o. dungjord. Skogsbest.:Barrskog.Man- o. ekonomibyggn. uppf. i början av 1900-talet. 1 häst, 3 kor, 1 svin, 20 höns. Gården till släkten 1924 genom köp. Äg.: Anders Johan Johan Karlsson f. 1863. Son till Karl Johan Endahl o. h. h. Matilda. Gift 1886 med Ida Medusina f. Reinhold. Barn: Elsa, Ada, Rudolf, Emmy, Elin, Karl, Ingeborg, Yngve.

Kvinneby, Petersborg. ((källa Gods o Gårdar 1939). Postadr.: Tannefors. Areal: Total 4,29 har, därav 3,5 åker, resten betesmark. Tax.-v. 8.500. Jordart: Ler- o. dungjord. Man- o. ekonomibyggn. uppf. 1903. 1 häst, 3 kor, 20 svin, 50 höns. Arealen rördikad. Gården till släkten 1904 genom köp. Den har tidigare tillhört Ekholmens gård. Äg.: Wilhelm Reinhold Pettersson f. 1866. Son till Per Karlsson o. h. h. Anna Stina f. Lindberg. Gift 1898 med Anna Matilda f. Karlsson. Barn: Gustav, Helge. Brukare: Erik Gustav Pettersson f. 07. Son till äg.

Kvinneby, Lövingsborg med Stentorp. (källa Gods o Gårdar 1939). Postadr.: Tannefors. Areal: Total 22,5 har, därav 13,5 åker, 9 skog. Tax.-v.23.300. Jordart: Ler- o. svartmylla samt dungjord. Skogsbest.:Barr- o. lövskog. Man- o. ekonomibyggn. uppf. I början av 1900-talet. 2 hästar, 12 kor. Gården har tidigare tillhört Ekholmens gård. Nuv. äg. inköpte Lövingsborg 1936 och Stenstorp 1939. Äg.: Anders David Lambert Andersson f. 1884. Son till Anders Gustaf Larsson o. h. h. Lovisa f. Olsson. Gift 18 med Selma Maria f. Metander. Barn: Stig f. 21, Bengt f. 25

Kvinneby, Ekholmen. (källa Gods o Gårdar 1939). Postadr.: Tannefors. Areal: Total 76 har, därav 36 åker, 36 skog, 2 tomt o. trädg., 2 betesmark. Tax.-v. 50.000. Jordart: Dung- o. något lerjord. Skogsbest.: Barrskog. Manbyggn. med flygel uppf. 1772. Ekonomibyggn. uppf. på 1800-talet. 4 hästar, 15 kor, 10 ungdjur, 9 svin, 20 höns. Traktordrift. Gården till släkten 1933. Den arrend. från nämnda år till 1939 av framlidne äg:s son Erik Johansson f. 27/5 1904, död 1939, gift 1931 med Elna f. Karlsson, barn: Aina f. 32, Alice f. 39. Till gården hör även Haninge gård i S:a Lars församling. Äg.: J. V. Johanssons stbh., Haninge. J. V. J. gift med Hilma f. Henriksson. Barn: Albin, Erik, Arvid

Kvinneby, Gärdsäter. (källa Gods o Gårdar 1939). Postadr.: Tannefors. Areal: 4,96 har åker. Tax.-v. 9.500. Jordart: Ler- o. dungjord. Man- o. ekonomibyggn. uppf. omkr. 1903. 3 kor, 2 svin, ett’ 20 tal höns. Traktordrift. Arealen rördikad. Gården till släkten 1937 genom köp av nuv. äg. Den har tidigare tillhört Ekholmens gård. Äg.: Elin Viktoria Tell f. 1886. Dotter till Oskar Larsson o. h. h. Klara Olofsdotter. Gift 11 med Ture Hj. Tell f. 1889, död 35. Barn: Märta, Ingvar, Sture, Majken, Barbro.

Kvinneby. (källa Gods o Gårdar 1939). Postadr.: Hjulsbro. Areal: Total 6,31 har, därav 6 åker, resten hagmark. Tax.-v. 11.000. Jordart: Ler- o. dungjord. Man- o. ekonomibyggn. uppf. i början av 1900-talet. 2 hästar, 5 kor, 3 svin, 40 höns. Arealen i huvudsak rördikad. Gården till släkten 1927 genom köp. Den har tidigare tillhört Ekholmens gård. Äg.: Axel Gerhard Wallentin Karlsson f. 1900. Son till August Karlsson o. h. h. Charlotta f. Adolfsson. Gift 27 med Olga Maria f. Axelsson

För större bild klicka med höger musknapp på bilden, därefter på på Öppna i ny flik och sedan på menylisten högst upp på sidan. För större bild tryck på Ctrl-knappen och skrolla på musens hjul.

Bildtext Ekholmen

Bilder på Ekholmens gård före rivningen 1963

ÖLM Bildtext Ekholmen/Quinneby

**Ekholmen gård** (Lat, Long) 58.38312, 15.68729

Kvinneby Gård **Qvinneby gård** – Gården låg söder om nuvarande Ekholmen centrum. Den antecknas 1705 som ett skattehemman tillhörande Ekholmen. Under senare delen av 1700-talet fungerade gården sannolikt som bostad för gårdsfolk vid Ekholmen. De sista boende flyttade ut omkring 1802. En byggnad, oklart om det är boningshuset eller en loge, finns med på en karta 1819. År 1903 byggdes ett egnahem på samma plats och det fick namnet Kvinneby. Denna egnahemsgård revs i slutet av 1960-talet för att ge plats för hyreshus. Boningshuset låg utanför norra hörnet på nuvarande Ekholmsvägen 3A.
Ungefärligt läge Qvinneby gård (Lat, Long) 58.38001, 15.68153
Egnahemmet Kvinneby (Lat, Long) 58.37990, 15.68146

Till start Ekholmen/Qvinneby

**Ekholmen Gransäter** , Torpet fanns 1789. Var bostad för smeder vid Ekholmen. Omnämns ej mer efter 1851. Låg intill nuvarande
Alpstigen 34. (Lat, Long) 58.37448, 15.69968

**Hackefors slussvaktarbostad** – Uppförd 1869 av Kinda Kanalbolag. En mindre ladugård uppfördes även. Ladugården revs på 1960/70-talet. Slussvaktarstugan har eldhärjats invändigt och blivit ombyggd men har kvar sin gamla karaktär exteriört. Tomten har minskats och avstyckats för villor.
(Lat, Long) 58.38390, 15.69789

**Ekbacka, Ekbacken** – Ekholmens soldattorp med ladugård. Tillkom sannolikt i och med indelningsverkets införande på 1680-talet. På en karta från 1705 är torpet markerat som Ryttaretorp. Någon gång under 1700-talet blev Ekbacka ett vanligt torp och istället fungerade Eklund (se nästa torp) som soldattorp. År 1901 avstyckades Ekbacka med egen tomt vid Egnahemsföreningens övertagande. Torpet revs 1917 och ersattes med en ny byggnad. Egnahemsgården revs hösten 1970 och nya villor byggdes kring Lindaliden. Torpet låg mellan nuvarande Lindaliden 10 och Hjulsbrovägen. Nr 138 i torpboken.
(Lat, Long) 58.37995, 15.70159

**Grindtorpet,** **Ryttaretorpet, Ekelund, Eklund, ”Ryttaretorp 116”** – På en karta över Ekholmen 1705 benämns torpet som Grindtorpet. På en karta över Ullstämma 1766 är torpet markerat som Ekholmens Ryttaretorp. Någon gång däremellan kom således torpet att bli Ekholmens soldattorp med tillhörande ladugård. Under 1700-talet hade flera soldater vid Ekholmen efternamnet Ekelund. Ekholmen hade ingen egen soldat efter 1797. Torpet benämns som “*Grenadjärtorp Eklund*” i kyrkans husförhörslängd (hfl) 1806–10. Torpet stod tomt efter 1821. Anteckning i hfl 1822–1831: “*Innehas av trumslagare ~~Apelgren~~* [struket] *Nyman i Ullstämma men bebos icke af någon*“. Därefter revs torpet som låg i ett ännu befintligt skogsparti mellan nuvarande Ekeborgsvägen och Ekebyvägen.
(Lat, Long) 58.37586, 15.70277

**Hästhagsstugan** – Torpets namn förekommer bara på ett vykort från 1903. Torpet låg på gränsen till S:t Lars socken längs gamla vägen förbi Ekholmen gård. Torpet finns markerat på karta 1819, men utan namn. Sannolikt bodde arbetare vid Ekholmen gård i stugan. Låg vid nuvarande Jungfrubergsvägen 27.
(Lat, Long) 58.38549, 15.68390

**Julsbro, Liursbro, Djursbro, Hjulsbro** – Hjulsbro gård tillhörde Qvinneby ägor från år 1627. Gården var på den tiden ett så kallat prebendehemman, vilket innebar att gårdens avkastning avlönade en professor eller lektor sannolikt i Linköping. Till Hjulsbro hörde en kvarn i forsen. Gården med kvarnen styckades av 1901. Kvarnen revs hösten 1906 då fastigheten köpts av några herrar som uppförde och startade en spikfabrik på tomten. Det gamla boningshuset byggdes om till disponentvilla. Huset revs på 1940-talet och ersattes med en kombinerad bostads- och kontorsbyggnad i funkisstil. Huset låg där parhuset vid Tråddragarevägen 15-17 ligger och kvarnen låg nedströms nuvarande stenvalvsbron.
Hjulsbro gård (Lat, Long) 58.37643, 15.70940, Hjulsbro kvarn (Lat, Long) 58.37630, 15.71020

**Källsäter (norra stugan)** – Torpet fanns 1789. Avstyckades 1901 som egnahem där torpet behölls som bostadshus. Eftersom torpet låg i en sluttning var det problem med fuktiga golv. Ägaren Ekvall tröttnade på detta och cementerade köksgolvet. 1936 byggde sonen Ekvall ett nytt hus intill. Stugan revs omkring 1975. Den gamla vägen till torpet är densamma som nuvarande Källsätersvägen. Rester av det gjutna golvet syns ännu idag i marken ovanför cykelbanan där torpet låg.
(Lat, Long) 58.37499, 15.69670

Till start Ekholmen/Qvinneby

**Källsäter (södra stugan)** – Torpet fanns 1789. Avstyckades 1901 som egnahem. Torpet revs 1903 och ersattes av ett nytt hus som fick namnet Betanien. Huset revs omkring 1990 och ersattes med en ny villa med adressen Lövsbergsvägen 30. Tomten är sedan gammalt terrasserad med stenmurar.
(Lat, Long) 58.37411, 15.69795

**Lötheborg, ”Gluggen”** – Torpet byggdes 1815–1816. Det benämndes i folkmun som “Gluggen”. Torpet var, innan det renoverades 1925, det sista bostadshuset i Hjulsbro med jordgolv. Stugan fanns kvar ännu 1962, men bör ha rivits kort därefter. Enligt uppgift ska stugan ha nedmonterades och tagits om hand, okänt av vem. Låg nordöst om gång- och cykeltunneln vid scoutgården i Hjulsbro, Vårdsbergsvägen. Nr 142 och 143 i torpboken är samma torp.
(Lat, Long) 58.37368, 15.70584

**Löttorpet** – Backstuga som tillhörde Ullstämma när Ullstämmas ägor gick ända ner till Stångån. Finns med på karta över Ullstämma 1697 och 1766. Sannolikt borta före 1800. Låg vid nuvarande Änggårdsvägen. (Lat, Long) 58.37520, 15.70728

**Möjetorp, Möjtorp – Möjetorp** nämns redan 1382. Gården tillhörde först Ullstämma men införlivades med Ekholmen, troligtvis i slutet av 1700-talet. År 1901 avstyckades Möjetorp som egnahem. Det gamla boningshuset med två våningar revs och ersattes 1903 med en villa med samma namn. Egnahemsvillan finns kvar än idag, dock utbyggd, nuvarande adress Ringholmsvägen 45. Möjetorp gamla boningshus (Lat, Long) 58.37287, 15.71012

**Nybygget** – Torpet byggdes omkring sekelskiftet 1800. År 1901 styckades torpet av som ett egnahem. 1910 revs torpet och ersattes med en villa som fick namnet Solgård. Villan brann 1955 och byggdes om, nuvarande adressen är Spiksmedsvägen 5. Nr 141 i torpboken
(Lat, Long) 58.37540, 15.70121

**Backstuga** utan namn vid Stångån – backstugan tillhörde Ullstämma när Ullstämmas ägor gick ända ner till Stångån. Stugan finns endast med på kartan över Ullstämma 1697. (Lat, Long) 58.37492, 15.71139

**Pettersborg** – Backstuga som byggdes 1821 av Petter Pettersson. Ingen bodde där efter 1875 men stugan finns med på Häradskartan 1877. Stugan revs därefter. Den låg vid nuvarande Spiksmedsvägen 13 och 15. (Lat, Long) 58.37540, 15.70121

Till start Ekholmen/Qvinneby

**Ryttaretorpet (Ullstämma)** – Torpet tillhörde Ullstämma när Ullstämmas ägor gick ända ner till Stångån. Står som Ryttaretorp på kartan över Ullstämma 1697 och på kartan 1766 anges det som torp tillhörande Mellangården i Övre Ullstämma. Sannolikt borta före 1800. Låg vid nuvarande Lötaborgsvägen 4. (Lat, Long) 58.37452, 15.70860

**”Skärpan eller Stenbacken**” – Torpet med två namn nämns enbart på kartan över Ekholmen 1705 och finns med på karta över Ullstämma 1697.
(Lat, Long) 58.37342, 15.68580

**Smörbacka, Smörbacken, Smörbacka sågen** – Redan 1511 nämns Smörkulla som namn på höjden väster om forsen vid Hackefors. På en karta från 1705 finns ett torp på platsen benämnt Smörbacken. I husförhörslängderna (hfl) benämns stugan som Smörbacka förutom mellan 1851–61 då det står “Smörbacka sågen”. Detta eftersom det fanns en vattendriven såg nedanför torpet i forsen vid Hackefors. År 1865 köpte Kinda Kanalbolag torpet och del av kullen invid forsen vid Hackefors för att bygga en sluss. Torpstugan fick ligga kvar intill den nybyggda slussvaktarbostaden. Efter att siste boende dött 1877 revs torpet.
(Lat, Long) 58.38376, 15.69786

**Fågelsången, Sången** – Torpet fanns 1789 som Fågelsången. Senare benämnt enbart Sången. Rivet efter 1877. Låg mellan nuvarande Hjulsbrovägen 104 och 102 B. I torpboken är torpet felaktigt markerat som Stenstorp, ett egnahem som byggdes 1903. Torpmarkeringen Nr 137 på kartan i boken visar Fågelsången.
(Lat, Long) 58.38216, 15.69802

**Stöfvelsäter** – Torpet nämns först i husförhörslängden 1830, men ett torp finns markerat på platsen på en karta redan 1819. Torpet är möjligtvis detsamma som något av Ekholmens tidiga torp som angetts utan känd plats. Stugans sista boende flyttade ut 1905 vartefter torpet revs. Torpet låg utmed dåvarande Ekholmsvägen, innanför nuvarande Ekdalsvägen 15. (Lat, Long) 58.37540, 15.70121

Till start Ekholmen/Qvinneby

Egna hem Ekholmen

Egnahemsrörelsen var en folkrörelse med målet att ge arbetarklassen eget boende. Rörelsen uppstod i Sverige vid 1800-talets slut för att uppmuntra mindre bemedlade personer – i inledningsfasen främst jordbruksarbetare, småbrukare och lägre tjänstemän – att skaffa sig en egen eller förbättrad bostad i form av ett egnahem. I många fall med en tillhörande försörjningskälla i form av ett småjordbruk, ett så kallat småbruksegnahem.
Rörelsen var i inledningsfasen en landsbygds- och landsortsrörelse, men spred sig under 1900-talets början även till de större städerna, vilket bidrog till att den engagerade ett bredare skikt av samhällsgrupper, exempelvis industriarbetare och tjänstemän på mellannivå. Rörelsen förändrade även synen på stadens möjligheter under 1900-talets första hälft, där nya idéer om trädgårdsstäder, koloniträdgårdar och storgårdskvarter blev en sorts motrörelse till det som betraktades som ”den mörka och osunda 1800-talsstaden”. rörelsen var också ett svar på de försörjnings- och bostadsproblem som uppkommit både i stad och på landsbygd efter 1800-talets stora folkökning.

Till Linköping och Landeryd kom Egna Hemrörelsen 1901 då Egna Hem i Motala inköpte Ekholmens gård och styckade upp den i ett 70-tal tomter. Ytterligare fördjupning i Landeryds Hembygdsförenings skrift Byar och gårdar i Landeryd del 3 utgiven 2002.

Till start Ekholmen/Qvinneby

Flygfoto Ekholmen/Qvinneby i nutid

Till start Ekholmen/Qvinneby