
Catarina Ståhl Det vita huset till höger på det gamla fotot är Strandhyddan där jag bodde på ovanvåningen mina första 4 år. Huset ägdes av mammas morbror Erik Lövgren.
Per Anders Lorentzon Det är väl ”Solgård” som syns längst till vänster på det gamla fotot? Min farfar bodde och ägde det 1943 – 1945.


(ÖC 1959-10-23).Byggnaden revs i slutet av 1970-talet och på platsen uppfördes villor vid Lötaborgsvägen.
Catarina Ståhl Under en kortare period 1945-1946 ca ägdes Rosenhyddan av Anna (född Lövgren) och Alfons Andersson. Anna med dotter Inez (gift Ståhl) drev cafe’et och i mars 1946 hade Inez och Lennart sin bröllopsfest där.
Annkin Johansson Bosse Hjelm övertog bageriet 1957-1958 tills det brann ner , Örjan Johansson från Linköping började där som 17-åring och var kvar tills det brann. Rosenhyddan var en träffpunkt bland alla tonåringar i Hjulsbro med omnejd, med jukebox med rockmusik och Coca-Cola med sugrör det var poppis. Här fanns tror jag Hjulsbros första tv.



Kjerstin Thuresson På 40 och 50-talet bodde Herr och fru Plating på gamla stationen De var ibland gäster hos min farmor och farfar.


Leif Johansson Jag gick också mitt första år i Hagebyskolan, men hos fröken Maj Karleke, som hade första års elever medan Stina Möller hade andraklass. Men alla i årskurs fick inte plats på övervåningen hos ”Mölla” så 6 st. andraklassare gick nere hos oss i ettan. Vi skojade ofta med fröken, som den gången då vi satt och väntade på fröken så gömde sig Kalle Rydberg i ”velåren” tills fröken kom. Hon undrade varför Kalle inte kommit, men tyckte att vi kanske skulle tända upp i vedkaminen. Hon öppnade ”velåren” och där hoppade Kalle upp och nästan skrämde slag på fröken.text



Jo, byggnaden uppfördes 1967 som brandstation. När den verksamheten upphörde flyttade ICA butiken hit 1978 från Marieborg (Brovillan). Ett tag var även ett bibliotek inrymt här, (ingången till biblioteket syns till vänster på byggnadens framsidan på första fotot), men det flyttade omkring 1987(?) till Hjulsbroskolan. Har Du något minne kring brandstationen? Hur fungerade brandkåren vid denna tid? Vem skötte biblioteket? Innan brandstationen byggdes stod en barack här en kort period och fungerade som banklokal, se tredje fotot.



Det är Knut Sandells 50 års kalas, i maj 1959, vid Rosenhyddan i Hjulsbro.
Möbelsnickare Knut bodde i Önskehem och sitter på honnörsplatsen i mitten.
Till vänster om bordet, sittande från vänster: Nr 1 okänd. nr 2 Per Kull i Rosenborg. Nr 3 okänd. Nr 4 okänd. Nr 5 Alfons Andersson, Bergliden, Möjetorpsvägen 2. Nr 6 på kanten är eventuellt Nyman i Konsumhuset.
Stående från vänster: nr 1 förre brevbäraren boende på Hjulsbrovägen, okänt namn. Nr 2 okänd. Nr 3 Ivan Lundström boende i Konsumhuset. Nr 4 okänd.
Höger om bordet, sittande från vänster: Nr 1 eldare Nils Franzén, Karlsberg. Nr 2 Evert Kull, Gullebo. Nr 3 okänd. Nr 4 son till ägarfamiljen Karlsson (Sven-Olov?) Nr 5 fanerare ”Sigge i Åvik” Sigurd Karlsson i Åvik. Nr 6 okänd. Nr 7 polerare Ivan Gustavsson, Britthem Hjulsbrovägen 1. Kennet Lindner: Ture var min Morfar och Sven- Olof min morbror. Ture och Astrid bodde på på Mjölnaregatan 1. Huset revs när vägen skulle rätas mot bron
Stellan Franzén: Jag tror att mannen i kavaj var Bror-Göran Lundströms pappa. Min pappa jobbade där som eldare. Vi bodde ju granne med fabriken. Jag minns med glädje Knut Sandell, som skötte limpans och faner.
Håkan Johansson: Evert Kull sitter vid bordet på höger sida näst längst bort och Everts bror Per Kull sitter på bordet vänstra sida, näst längst fram.
Catarina Ståhl: Alfons Andersson bodde 1959 i Bergliden Möjetorpsvägen 2. Min morfar Alfons Andersson arbetade där, nr 5 från vänster.
LHF: Möjetorp 1:39, Hjulsbro Möbelfabriks A.-B.
(Klipp ur Landeryds bebyggelse 1949)
Postadr.: Hjuls bro. Tel. 59006 Linköping. Areal: 2.200 kvm. Tax.-v. 17.000, därav mark 2.000, byggn. 15.000. Brandf.-v. 115.000. Fabr.-byggn. av trä, uppf. 1905 av fabrikör Frans Karlsson. Ansv. byggmäst. Densamme. Lokalernas sammanlagda golvyta 700 kvm. 20 anställda. Ärligt tillv.-v. 250.000. Huvudsakl. tillverkas möbler, speciellt salsmöbler, skrivbord o. bokhyllor. Fabr.-lokalerna omfatta maskinhall, hopsättarverkstad, packrum, polerlokaler, lagerlokaler, kaptork- o. pannrum. Maskinbeståndet utgöres av kap- o. kantsågar, rikto. planhyvel, putsmaskin, bandsåg o. justersåg, sprutanläggning o. polermaskiner. El. drift. Aktiebolaget gr. 1934 av i rörelsen då sysselsatta arbetare under firma Hjulsbro Möbelfabriks A.-B. Äg.: Hjulsbro Möbelfabriks A.-B. Driftschef Verkmäst. Thure Karlsson.

Mattias Pettersson: Vårt hus bygdes -48 och flyttades av Saab -75.
Hackeforsvägen 11A. Utan att vara tvärsäker så tror jag 3:8 är vårt hus då husen lyftes av källarvåningen i Böckestad och placerades på ny källarvåning på Hackeforsvägen. På bilderna stämmer detta med placeringen av källartrappa. 3:10 är det enda huset med övervåning vilket stämmer med Hackeforsvägen 11C. 3:9 har källartrappan på kortsidan vilket stämmer med 11B. Således ligger husen i samma ordning.



Foto nedan från Hjulsbro, sannolikt från 1906, fanns som en reproduktion i Östergötlands Museums arkiv, men utan någon fotograf angiven. Tack vare den digitalisering av arkivmaterial som pågår runt om i arkiv, så blir detektivarbetet lättare. Som exempelvis att hitta lösningen på vem som tog denna bild. Tack vare att Brukskultur i Åtvidaberg digitaliserat fotografen Johan Thorins fotosamling kan vi konstatera att detta foto togs av Thorin. 2014 tog Göran Billeson samma vy, där träden nu står tätt. Extra kul är att den gamla krokiga tallen på det gamla fotot står kvar än idag.

